Strupö lotsplats

 

Storskifteskarta från 1816

Lotsplatsen

Under 1400-talet omvandlades troligen Strupö från allmänning till egna hemman. Orsaken var att ön fick bofast befolkning och dessa fick mot erläggande av sk “sämja” rätt till hemmanet. Sämja innebar att man mot en engångsavgift fick rätten till marken och fisket. Dessutom betalade man en årlig skatt eller ränta till staten.

Strupö var allstå ett kronolotshemman där fisket med tiden utgjorde allt mer väsentlig del av försörjningen. Se Strupö fiskeläge

Det första skriftliga dokumentet där Strupö omnämns är 1543 – Strupöö (SmH1543:8)

1666 tar lotsverket över Strupö

1933 lades lotsplatsen ned och de 2 kvarvarande lotsarna flyttades till Kråkelund.

 

Lotsning

I lotsrulla från 1789-91 kan man läsa:

”Strupö i Tuna Sockn beläget består af et helt krono lotsHemman hwaraf Skatten är underlagd Öwerste LieutnantsBostället Sandshuldt
Ifrån Strupö Lotsar förbi Örö til Idö de fartyg som komma söder ifrån äfwen som ifrån Örö Lotsar förbi Strupö till Kråkelund de fartyg som komma Norr ifrån.
Härifrån och emellan Strupö och Örö går Leden in åt Gåsefjerden, som är djup och segelbar för 18 fots fartyg – hwarest är koppargrufwa och före? Lastageplatsar utaf betydlighet

Lotsarna på Örö och Strupö hade sådeles delat upp lotsningarna så att Örö lotsade fartygen söderut från Brändösund till Kråkelund medan Strupö lotsade norrgående fartyg från Strupö till Idö

Antalet lotsningar mellan åren 1873-1933 låg runt 150 lotsningar per år med viss variation, fler lotsningar under 1 vk och drygt 100 lotsningar per år under dom 2 sista åren

 

Lotsar

Henning i Strupö är den första lotsen som belagts i ett kungligt brev 1571.

I början av 1600-talet fanns en styrmannen Jesper i Strupö, som lotsade 1622-07-16 lotsade hans Maj:ts skepp KRABBAN från Strupö till Kalmar vilket intygades av skepparen Urbanus Persson. 1624 lotsade Jesper i Strupö drottningens skepp till Böda hamn och kungens galeja till Kalmar. 1630 lotsade  han en kunglig proviantskuta från Strupö till Kalmar.

Enligt reglementet för Lotsverket 1799 anges lotsbetjäningen  till 2 ordinarie lotsar, 2 utlärda ordinarie lotsdrängar, 1 reservlotsdräng och 2 lotslärlingar. Lotsplatsen löd under Kråkelunds lotsålderman.

År 1913-08-16 gick en lots och två fiskare ut från Strupö och räddade 4 man från skonaren Elegant av Brantevik, för detta fick de 25:- var samt medalj i guld av femte ordningen med inskriften “för berömliga gärningar”.

När lotsplatsen las ned 1933 flyttades mästerlotsarna Carl-August Sundström Emil Ördén mot sin vilja till Kråkelunds lotsplats.

 

Byggnader

1874 byggde ett uppassningshus och en utkik till en kostnad om 640 riksdaler

 

Övrigt

Under nordiska sjuårskriget  nämns om ett danskt fartyg som 23 augusti 1563  plundrat en bondgård på Strupö, och därefter bränt ned ön.

1598 fick Anders i Örö och Mats på Strupö ersättning av Karl IX  efter att de hade våldgästats av Sigismunds krigsfolk. Mats i Strupö fick två tunnor spannmål i ersättning för

På Strupö låg en tullpostering som lydde under Spårösunds tullstation. 1831 förflyttades tullposteringen till Örö

1865 startade en lotsbarnskola på Strupö som drevs i lotsverkets regi till 1918. Barnaskaran på ön var fortfarande mycket stor och 1920 startades en skola i kommunens regi som var igång till 1939. 1889 gick 14 barn mellan 6 och 13 år 106 dagar i skolan.

 

 

Referenser:
Strupö – en skärgårdsös omvandling, Thornström Carl-Gustaf, 1973
Kring en lotsgårds historia, Ragnar Wirsén, 1968
Det Medeltida Sverige – Aspeland Sevede Tuna Län, Roger Axelsson och Sigurd Rahmqvist
Strupö, Skärgårdsprojektet, Kalmar läns museum, Länsstyrelsen Kalmar län
Reglemente för lotsverket 1799
Lotstyrelsens underdåniga berättelser
Lantmäteriets historiska kartor