St Johannes

Fartyget

En krejare med hemmahamn i Västervik. Fraktskutan ägdes av en kapten H. Piper och rådmannen Olof Holm.

Längd:
Bredd:
Djupgående:

Resan

Fartyget var på väg från Königsberg till Stockholm med en last av talg (användes för ljustillverkning).

Förlisningen

Under natten mellan 2 och 3 december 1723 så förliste St Johannes under en storm på Långa Gjusbådan utanför Aspöja. Skeppare var Herman Hermansson.

Övrigt

När öborna, på bland annat Lammskär och Aspöja, upptäckte att fartyget förlist tog tog man vara på last och fartygsrester, något som jaktlöjtnanten Erland Carlström från Barösund upptäckt. Carlström utredde plundringen och kom bland annat fram till att Herman Hermansson troligen levt och kanske bragts om livet av öborna. Utredningen ledde till en rättegång vid Hammarkinds häradsting under sommaren 1724. Man var orolig för störningar och hade inkallat Östgöta Infanteri regemente för att hålla ordning. 14 personer dömdes för plundringen men ingen kunde hållas till svars för Hermanns död. Då straffet för brottet var avrättning gick målet till hovrätten som mildrade straffet till spöstraff. Bestraffningen skedde 20 februari 1725 vid kyrkan i St Anna, varid en av de skyldiga avled i samband med straffets utdelande.

Herman Hermansson begravdes i Västervik 16 januari 1724. Han blev 30 år.

Referenser:
Aspöja – en ö i förvandling, Folke Sandell