I början av 1500-talet hade biskopen i Linköping egna fiskare på Häradskär och Björkskär.
Under 1500- och 1600-talen hävdade Söderköping att staden hade rätten till fisket i Östergötlands skärgård. Man låg ofta i konflikt med Norrköping som enligt Söderköping inte hade rätt till fiske och handel med skärbönderna men ofta bedrev det ändå. En annan konflikt var mot sumpfiskarna från Stockholm som köpte upp fisk av skärbönderna, den här konflikten fick man dock inget gehör för. Under större delen av 1600-talet fram till omkring 1720 arrenderad Söderköping Björkskär och Väderskär av Gyllenstierna på Fogelvik. I början åkte borgare i Söderköping till öarna enbart under sommarhalvåret men från mitten av 1600-talet så bodde två Söderköpingsborgare på Väderskär, Grels och Erling Persson. För att få fiska på öarna var man tvungen att vara borgare i Söderköping och erlägga skatt till staden. Öarna betraktades som köpingar under Söderköping under den här tiden.
I Pehr Kalms beskrivning över fisket i Östergötland 1753 konstateras att det bor 15 fiskare på Björkskär och att fisket leds av en hamnfogde som är en av de 15. Vidare konstateras att Björkskär lyder under Fogelvik.
I en resebeskrivning från 1890 framgår att Björkskär är ett av de fattigaste fiskelägen utefter kusten. Husen är låga och omålade vilket bara förekommer där det är som fattigast. På ön fanns 10 hushåll om 60-70 personer och vad dom levde av var för den resande obegripligt. Ön hade nyligen sålts obesetts till Skönero (en gård väster om Valdemarsvik) för 1400:-. Huvudnäringen verkar ha varit strömmingsfisket som hade gått ner under senare år.
Referenser:
Björskär och Väderskär, Björn Helmfrid, 1995
Enfaldiga Anmärkningar om Öst Giötha Skäre-Boars Öfliga Fiskesätt i Östersiön,
Pehr Kalm,1969 (utkom första gången 1753)
Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning, Arnell Erik, 1904
Medeltida utskärsfiske, Peter Norman, 1993
Strandhugg i Östergötlands skärgård, Johan Thyrberg, 2014
Svenska Dagbladet 1890-07-16