Hur namnet uppstått vet man inte men en förklaring i folkmun är att när Västervik bränndes av danskarna år 1612 sprang Västerviksborna ut till en ö vilket Danskarna kommenterade med ordenn “Haen de löb”. Därav namnet Händelöp. En variation på samma tema är att det var händelöpsborna som lämnade ön när dansken kom 1612.
Händelöp förekommer dock redan 1544 och var då ett ¾ kronohemman. 1562 var skatten 1 tunna ål om året och en familj bodde på ön. Efter att danskana brännt ner Västervik 1677 brände man även ner Händelöp och ön var därefter obebodd i något år. De boende begärde skattefrihet i fem år för att kunna återupbygga verksamheten på ön.
1795 fanns omkring 50 personer personer fördelat på åtta hushåll. 1895 hade befolkningen ökat till omkring 110 personer fördelat på 24 hushåll. 1961 fanns 30 yrkesfiskare med Hädelöp som hemma hamn och nu det störta fiskeläget i länet.
Att befolkningen kunde öka så kraftigt under 1800-talet måste ha berott på fisket. Händelöp var ett av de de största fikelägena i skärgården och 1880 fanns 16 fiskare på Händelöp som delade på 500 skötar, 32 ålhommor och 15 båtar. I den småländska skärgården är det bara Idö, Hasselö, Östra Eknö som hade fler fiskare än Händelöp. Fisket öster och söder om Västervik var således mycket gott under 1800-talet.
På 1950-talet övergav händelöpsfiskarna de mindre båtarna och man investerade i 4 trålare med hemmahamn Händelöp. Trålarna behövde en hamn och 1951 var hamnen på Händelöp klar.
Referenser:
Skärgårdsprojektet Kalmar läns museum Länsstyrelsen Kalmar län
Händelöp. Nina Ivarsson, Tjustbygden 1948
Ett skärlag och dess arkiv, Sigurd Erixon, Fataburen 1919
Danskarnas härjningar på Händelöp. Allan Samuelsson, Tjustbygden 1956 e