Vid Gottenvik har ett kopparverk funnits med det har även gjorts försök till gruvbrytning.

 

Kopparverket

Gottenviks kopparverk anlades 1803 av greve Arvid Erik Posse och bestod av 2 Sulu-ugnar, resthus med 11 vändugnar, 11 dammar. Tillverkningen har varierat mellan 2-35 ton per år under tiden då verket var aktivt. Under de första 20 åren tillverkades i snitt ca 6 ton koppar per år. Enligt Bergskollegi underdåniga berättelse för åren 1833-1850 så tillverkades under de här åren i genomsnitt drygt 9 ton koppar per år. Under 1833-1837 var snittet nästan 24 ton per år och för 1838-1850 drygt 3,5 ton per år. Det högre tonnaget under 1833-1837 beror på att malm skeppades från gruvan på Fångö och nedgången sammanfaller med att Valdemarsviks kopparverk etablerades. Kronan tog 1/30-del av produktionen som skatt under den här perioden. Som jämförelse kan nämnas att man vid Åtvidabergs kopparverk tillverkade drygt 1900 ton under åren 1843-47 eller ca 380 ton per år.

I en förteckning över arbetarna från 1849 vid Gottenviks kopparverk och Arvidsbergs gruva framgår att det var 3 anställda i kopparverket och 10 anställda samt 6 kvinnor och barn vid gruvan i Arvidsberg. Dessutom finns följande Anmärkning:

”De vid kopparverket upptagne arbetarne, kunna endast beräkna hafva varit sysselsatta med kopparverkets arbete 3:dje del av året. Till biträde vid smältningarna hafva beganats grufarbetare. Av de 10 ständige gruvarbetarne äro: En Gruvfogde och en för dragarnas skötsel, kvinnor och barn beganas endast under sommaren till malmplockning, bokning och vaskning.

Gottenvik den 10 februari 1850
Gustaf Andersson
Bokhållare”

Gottenviks kopparverk var känt för sin rena koppar med en råkopparhalt på nästan 93 % och Garkopparhalt på nästan 98%. Finns även uppgifter på att kopparmalm har exporterats från Gottenvik (e.g. gruvan i Arvidsberg).

 

Post- Och Inrikes Tidningar1852-08-31

Järngruvan

Vid Gottenvik finns även ett mindre gruvområde med ett 10-tal gruvhål och som täcker en yta på ca 150 x75 m. Det största gruvhålet är ca 25×6 m och djupet i alla hålen ligger mellan 1,5- 2 meter. Gruvhålen har troligen kommit till genom sprängning då man kan se borrhål i berget och sten rester av gråberg.

I områdets norra del ligger varphögarna och i områdets centrum ligger resterna efter en byggnad som var ca 7×4 m stor. Mellan husgrunden och det största hålet finns en mur av gråsten.

I Bergskollegi underdåniga berättelse för åren 1851 och 1852 finns redovisat att man producerade ca 370 resp 175 ton järnmalm vid de här gruvhålen.

 

 

Referenser:
Geografi över konungariket Östergöthland, Erik Tuneld 8:de upplagan, s 60 (Se >>)
Svenskt Konversations-Lexicon, Volym 1, s 652 (Se >> )
RAÄ-nummer Jonsberg 203 och 207
Arkiv Digital – 8:eBergsmästardistriktets arkiv
Tidskrift för svenska bergshanteringen, s 416, 1828 (Se >>)