Bokö lotsplats

 

Stångmärke 1842 på Bokö, vitmålad kur på toppen 14,5 m högt

 

Lotsplatsen

Bokö är ett gammalt lotshemman om 1 mantal frälse under Fogelvik. På 1500-talet upptogs hemmanet som styrmanshemman i Gustav Vasas jordebok från 1543.

I mitten av 1800-talet var Bokö en viktig lotsplats som runt 1895 slogsammans med och flyttades till Häradsskär.

Lotsning

Av 1642 års styremanstaxa framgår att lotsningsområdena börja bli mer definerade:

”1 hel gård Bokö styr till Kettilö, 2 mil. 1 hel gård Kettilö styr till Håskö, 1 mil. ½ gård Håskö styr till Kallsö, 3 mil. 1 hel gård Kallsö styr till Lindöja, ½ mil. I hel gård Lindöja styr till Oxelösund, 4 mil.”

1873 genomfördes 223 lotsningar för att 1878 vara nere på 104 lotsningar. Från 1879 till 1895 låg antalet lotsningar på ca 50 lotsningar per år.

 

Lotsar

Den första dokumenterade lotsen är Ottver i Bokö.

Under 1800-talet fanns, med viss variation, 2 mästerlotsar, 2 secundalotsar och 2 lotslärlingar på Bokö lotsplats.

Den 16 januari 1882 beslöt rådhusrätten i Söderköping att mästerlotsen J. A. Boqvist inte skulle få ersättning för skador som uppkommit på hans privata båt som används under tjänsteutövning.

 

Byggnader

1855 byggdes ett hus åt de 5 lotsarna. “Varje hus skulle vara 10 alnar långt, 8 alnar brett och 4 alnar högt med vind ovapå samt 3 1/2 alnar högt röse under tak av tegel:” Dessutom skulle varje lots ha en lada och en sjöbod.

 

Övrigt

 

Referenser:
Underättelser om Fyrar, Båkar och Sjömärken, Lotsdirektörsembetet, 1842
Från bondelots till yrkesman, Lotsning i Östergötland 1537-1914, Ulf Bergman
Lotsstyrelsens underdåniga berättelser
Lotsstyrelsens arkiv, Riksarkivet
Reglemente för lotsverket 1799