Se även Häradskärs fyr
Häradsekonomiska kartan 1868-77
Lotsplatsen
Häradskär är från början ett fiskeläge som är dokumenterat redan på 1500-talet. 1697 inrättades en lotsplats på Häradskär. I 271 år har det fanns det lotsar på Häradsskär.
Lotsplatsen lades ned 1968-08-01. Orsaken till att Lotsplatsen lades ned tros främst vara, de kraftigt höjda lotsavgifterna, småfartygen minskar i antal och skärgårdslotsningen i området har nästan upphört samt stationens avskilda läge.
Lotsning
Ur 1820 års lotsförordning kan man läsa:
”Till Barösund och till Torrö”
”Lots uppassar vid båken och mottager i sjön utanför efter förra vanligheten” (??)
Under åren mellan 1873-1966 var antalet lotsningar mestadels inom intervallet 100-250 lotsningar per år.En topp noterades under krigsåren 1942-43 med 2649 resp 1252 lotsningar.
Lotsar
Den första dokumenterade lotsen på Häradskär är en David Eriksson, född 1640. Från 1740 och framåt är lotsarna relativt väl dokumenterade via lotsrullorna.
1924 tilldelades mästerlotsen J. E. Westerholm samt lotsarna A.H. Sandin, G. E. Åman och C. J Lönnberg Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutas medalj. Medaljen fick de för bärgandet av besättningen på den i Halmstad hemmahörande skonaren Lydia som förliste den 13 december 1923. Dessutom fick de fyra 70kr var i premie av Lotsstyrelsen.
Byggnader
I ett brev daterat 20 juli 1821 skriver lotsarna till lotsverket.
”Stugorna är i urminnes tider uppförda, år efter annat reparerade brädfodrade och med stöttor försedde”
I ett syneprotokoll från 1821 framgår att det fanns 6 stugor och till varje stuga hörde en bod för förvaring av kläder, matvaror och fiskeredskap. vidare fanns ett fähus för en ko och ett båthus. Om det var ett per hushåll framgår inte. Kronolotsåldermannen Jon Ersson Boquists stuga var 12,5 alnar lång och 8,5 alnar bred, 8 varv hög och bestod av stuga, kammare eller kök och förstuga. Den var alldeles förfallen liksom de andra fem stugorna. De begärde att lotsverket skulle bygga nya hus , bodar, fähus och båthus. Kostnadsförslaget slutar på 2 135 riksdaler banco. Deras begäran avslogs och det dröjde till 1858 då lotsverket lät bygga två hus till en kostnad av 7 187 riksdaler vardera.
Det ena lotsboningshuset som uppfördes 1858, Lotsstyrelsens arkiv, Riksarkivet
1895 flyttades ett boningshus och ett uthus från Håskö till Häradskär. En källarbyggnad uppfördes. Ett uppassningshus flyttades från Bokö till Häradskär.
Övrigt
Den 7 december 1830 fick lotsarna vid Häradsskär rätt att efter slåttern begagna betet på ön Ängskärssundet för en ko per lotshushåll. Denna rätt upphävdes av kommerskollegium 21 september 1894.
”Med anledning deraf att den lotsarne vid Häradsskärs lotsplats i Gryts socken och Hammarkinds härad af Östergötlands län genom Kammarkollegii utslag den 7 December 1830 tillförsäkrade rätt att efter slåttern begagna betet å den Fångö åbor tillhöriga ön Ängskärssundet för en ko af hvarje lotshushåll och egande får mot viss årlig ersättning icke vidare af lotsarne användes, har Kammarkollegium, på framställning af Lotsstyrelsen, den 21 September sistlidet år upphäft sitt ofvanberörda utslag.”
1888 hölls skola för första gången . 6 barn under 71 dagar. Skolformen kallades för lotsbarnskola och upphörde 1925 då den övertogs av skolmyndigheterna.