Lotsplatsen
Idö är en mycket gammal lotsplats och som sådan dokumenterad i vart fall från tidigt 1400-tal. Från början var lotsplatsen troligen belägen på Krokö och man tror att lotsarna flyttade till Idö i början av 1600-talet.
Den första lotsen i Svenska flottan Johan Månsson beskriver Idö i sin seglingsbeskrivning “EEN SIÖ-BOOK” från 1644
” emellan Krookön och Idhhön på 7 fampner”
” Idhö Landet är ett Lågdt Skogzland ther ibland
stå någre stoore Eker”.
Skattläggningskarta från 1700
1986 drogs lotsplatsen in efter att det funnits lotsar i mer än 550 år på Idö.
Lotsning
Lotsning skedde från sjön till Västervik och Gamleby samt i inomskärsleden från Örö till Städsholmen.
Lotsar
Den första kända lotsen var Oluf. Troligen skötte lotsningsverksamheten från Krokö och I början av 1600-talet när Olufs söner tog över flyttades lotsningsverksamheten över till Idö.
Den 17 oktober 1941 gick den tyska ångaren Baltenland under utanför Västervik. En lotsbåt från Idö och vedettbåten Snapphanen lyckades under mycket svåra förhållanden rädda hela besättningen på Baltenland. Lotsbåten från Idö lyckades ta ombord 22 personer. Det tyska utrikesdepartementet och Tyska livräddningssällskapet har därför utdelat belöningar till deltagarna från Idö lotsplats.
Efter torpedangreppet blev belastningen på de 7 Idölotsarna ännu större då det långsamtgående tonnaget fick gå inomskärs eftersom det ej hängde med konvojerna. Det var inte ovanligt att 20-30 fartyg fick ankra upp kring sundet i avvaktan på lotshjälp. Lotsarna gick på sträckorna Idö-Kråkelund och Idö-Stedsholmen, men ibland fick man följa med ytterligare en sträcka. Lotsarna var under långa tider så hårt belastade att de endast fick ca 4 timmars sömn per dygn.
Från 1730-talet till nedläggningen 1986 finns 80-tal lotsar och lotsdrängar dokumenterade.
Byggnader
Bostadshus byggt 1894
1894 byggde lotsstyrelsen ett boningshus för en förman och 2 lotsar, kostnaden blev ca 20000:- Dessutom byggdes bagarstuga latrin och vedbod samma år.
1890 fick men en telefonledning till fyren Spårö för att förbättra kommunikationerna med Västervik och fartyg som behövde lots ut till sjön.
1913 flyttades ett boningshus från Sandöns fyr till Idö.
Övrigt
Idö har besökts av flera svenska kungar. Ett av de första besöken gjorde Karl Knutsson Bonde och drotsen Krister Nilsson Wase. Besöket gjordes sommaren 1437 då de var på väg till Kalmar. Uppehållet på Idö lotsgård var av stor betydelse för innevånarna i Västervik. Västerviks magistrat passade nämligen på att av den nya regeringen få bekräftelse på de stadsprivilegier som utfärdades 1433.
“Wij Christer Nilsson, riddare och drots och Karl Knutsson, marsk i Sverige, heter det, göre veterligt, att vi stadsfäste vår nådige herres frihetsbref och previlegia med alla dess artiklar till obrottslig hörsamhet och efterrättelse och till yttermero stadfästelse hänge vi vårt insegel till vittnesbörd för thetta bref. Idöö apud Stäkeholm 1437”