Lotsplatsen
Kallsö lotsplats låg längre in i skärgården än övriga lotsplatser som låg längre ut mot havet. Det var nog också orsaken till att Kallsö inte utvecklades till en mer modern lotsplats då den drogs in redan 1808.
Vid indragningen fanns 1 lots, 3 utlärda lotsdrängar samt 2 lotsdrängar. En annan anledningen till nedläggningen torde ha varit att lotsgården blivit reducerad till en så kallad hjälplotsgård som enbart lotsade kronans fartyg vilket medförde att man inte fick betalt för lotsningen.
Lotsning
I en ”Kongl Majts Stadga och förordning…..” daterad i Stockholm den 20 Mars 1697 står.
”Wijd Bahresund taga Kättlö Lootsarne emot the utur Sjön dijt instyrrde Skeppen och Fahrkåstarne / Lootsandes dem til Gröntsöö / doch aflösas de ibland/utaf de i wägen boende Lootsane i Håskö / efter Förordning dem emellan / om Börderne / så med Kongl. Man:ts egne / som Coffardie Skeppens Lootsande giord är / hwarwijd och och de Lootsar som bo i Kallsöö / skole wara dem behielpelige / när Börden dem träffar / med Kongl. Man:ts egne Skepps lootsande / men intet någon Coffardie Lootsning /……..”
Det vill säga att lotsarna på Kallsö bara fick lotsa kronans skepp
Lotsar
Den äldsta dokumenterade lotsen är Peder i Kallsö som lär varit lots mellan 1545 och 1565. De sist antagna lotsarna på Kallsö var Olof och Anders Österman som antogs 1795.
Byggnader
Lotsarna på Kallsö bodde på sina egna hemman och några specifika lotsbyggnader har troligen aldrig existerat förutom en lotsutkik som låg på Husholmen.
Övrigt
Omkring 1810 köpte kallsölotsarna ön med tillhörande holmar och fiskevatten för 250 riksdaler av lotsverket.