Bengt Gustaf Bredberg, föddes den 6 juni 1797 i Underås vid Göteborg. Han dog 4 december 1873 i Valdemarsvik (Ringarums församling) efter att ha insjuknat i lunginflammation under ett besök på Fångö under hösten 1873.
Bredberg är en av den svenska bergsvetenskapens märkesmän. Hans intresse riktades åt ädelmetallerna, till skillnad från flertalet metallurger vid den här tiden som utforskade vår ekonomiskt viktigaste metall – järnet.
Blå Kusten anknytning:
Fångö Gruva, Valdemarsviks kopparverk
1810 student i Uppsala, 1815-06-08 hovrättsexamen, Uppsala
1816-06-07 Bergsexamen.
1817 blev han Bergsvärdie i Sala
1824 erhöll han Bergmästartitel
1824-1831 hade han flera förordnanden som lärare vid Bergsskolan i Falun.
1836-49 Bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag.
1835-1842 Ledamot i Göta kanals direktion (i egenskap av aktieägande direktör)
1831 vald till ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg
1842 till ledamot av Vetenskapsakademien.
1843 blev han rekryterad av fideikommissarien friherre Johan Karl Adelswärd till Åtvidaberg och anställdes, genom ett förmånligt avtal, för att sköta smältningarna. Det var i Åtvidaberg som han utvecklade smältprocessen så att kolåtgången minskades samtidigt som tillverkningskostnaderna reducerades. Genom att utnyttja svavelmetaller (s.k. skumnas) som fanns i de gamla slaggvarparna, lyckades han inom kort öka koppartillverkningen från 4 000 till 12 000 centner om året.
Genom sitt avtal fick Bredberg en betydande del av vinsten som uppstod genom hans förbättringsarbete. Detta ledde till en konflikt med friherre Johan Karl Adelswärd och en för den tiden uppmärksammad process som så småningom ledde till kompromiss till Bredbergs fördel.
1844 köptes, genom auktion, Valdemarsviks kopparverk med Fångö gruva tillsammans med friherre Johan Karl Adelswärd men efter ett tag övertog Bredberg hela rörelsen. Till en början bedrev Bredberg verket i måttlig skala och med ganska god avkastning. 1858 upptog han en kompanjon (Johan Holm) och själv flyttade han till säteriet Berga i Västerhaninge. Nu utvidgades verksamheten och stora investeringar gjordes och inom några år hade förlagsskulderna stigit från 30,000 till 300,000 kr. Omkring 1864 gick Johan Holm plötsligt i konkurs, vilket medförde att den gemensamma rörelsen måste säljas och att av Bredberg blev ekonomiskt lidande.