Kung Karls gravmonument i Riddarholmskyrkan, utfört under Johan III.
Karl Knutsson Bonde, föddes omkring 1 okt 1408 eller 1409, han dog 15 maj 1470 på Stockholms slott.
Karl Knutsson Bonde tillhörde den adliga ätten nummer 11, Bonde och blev Sveriges kung 3 gånger. Efter modern så ärvde han Fogelvik.
Blå kusten anknytning:
Fogelvik, Fogelviks brygga
1435-1438 Sveriges marsk
1436-1438 Sveriges rikshövitsman
1438-1441 Sveriges riksföreståndare
1448–1457 Karl VII (eller VIII) kung av Sverige
1449–1450 Karl I kung av Norge
1464–1465 Karl VII (eller VIII) kung av Sverige
1467–1470 Karl VII (eller VIII) kung av Sverige
Karl Knutsson Bonde levde under en turbulent tid när Engelbrekt Engelbrektsson, Erik av Pommern och Kristoffer af Bayern med flera utmande varandra om makten. Karl Knutssons liv sammanföll alltså med en av de mest turbulenta perioderna i svensk historia med kontinunerliga rader av uppror, maktstrider och krig och han blev hårt ansatt av fiender från alla håll. Under perioder hade han hade dock visst stöd av allmogen.
Karl Knutsson var en mästerlig propagandist. Karlskrönikan, som tillkommit på hans initiativ, ger bilden av en folkkär och rättrådig monark, som kämpar mot ondskefulla och svekfulla utlänningar. Hans behandling av politiska motståndare talar dock ett helt annat språk.
Om Fogelvik diktade Karl Knutson Bonde:
”Medan Jagh war herre till Fouglewijk,
så var Jagh både mächtig och rijk.
Men sedan Jagh bleff konung öfver Svea och Götha land
så wardt Jagh en arm och olyckelig man.”