Sten Sturesson Bjelke skrev 1429 ett brev till sin styvson Karl Knutsson på Fågelvik där han nämner två gods Sladö och Hasselö.
Sladö var alltså ett fiskeläger som låg under Fågelvik och skatten betalades således till dess innehavare.
Antalet familjer på den relativt lilla ön har varierat mellan åren men 5-8 familjer har funnit sin försörjning på ön med fisket.
I en boskapslängd från 1620 kan man läsa att det på fanns ett hushåll om 4 personer med 1 häst, 1 tjur, 11 kor, 3 kvigor, 20 får, och 1 Svin.
1788 bestämde Stockholms Fiskköpareämbetet (se >>) att Sladö skulle vara en hamnsten. De gårdar som kunde leverera fisk till Sladö var Sladö, Jutskär, Bondeskskär, Åsleskär Malmö och Hultöholmen. Hamnstenen låg ganska långt från Sladö, på Hultöholmen som ligger norr om sundet mellan Hult och Björkö.
1805 beslutade Fiskköpareämbetet att Sladö skulle delas upp på två hamnställen Sladö och Städsholmen. De öar som levererade fisk till Sladö skulle nu vara Sladö, Lilla och Stora Malmö, Torrön, Gränsö, Äskeskär och Hasselö. Hamnstenen flyttades till Sörskär
Vid storkiftet av ön 1805 fanns 7 brukare på ön:
Anders Andersson 1/8
Jonas Persson 1/8
Per Bengtsson 1/8
Hans Jansson 1/8
Olof Monsson 1/6
Anders Persson 1/6
Anders Andersson 1/6
I mitten av 1800-talet var Sladö uppdelat på 8 brukare ( 2 x ¼, 2 x 1/8, samt 4 x 1/16 mantal). Fiskevattnet var indelat i 8 delar, och det skiftades vid nyår för ål och flundrefisket och vid midsommar för fjällfisk.
Vid Laga skiftet av ön 1878 fanns 7 brukare på ön:
Isak Jansson 1/4
Alfred Johansson 1/4
Anders Hansson 1/8
Carl Erik Andersson 1/8
Oskar Janson 1/8
Carl August Pettersson 1/16
Johan August Andersson 1/16
1880 fanns 5 fiskare med 150 skötar och 5 båtar.
Referenser:
Geografi öfver konungariket Swerige, Småland, Öland & Gottland (8:e uppl), Erik Tuneld, 1832
Fiskköpare möter fiskare – från Rådmansö till Mönsterås, Lars G Soldéus, 2015
Ett skärlag och dess arkiv, Erik Erixson, Fataburen, 1919
Lantmäteriets historiska kartor