Ormestorp gruva och masugn

I Widegrens beskrivning över Östergötland från 1828 står:

”År 1748 blev en jernmalmsgruva upptagen på Ormestorps egor, som ännu arbetas. Och andra jerngrufwor finnas på Nartorps och Karsviks egor……”

Ormestorp ligger i Gropvikens förlängning bortom Nartorp

Masugnen

I ett brev daterat 23 november 1738 sökte Gustaf Adolf Forss tillstånd för att få inrätta en masugn vid Ormestorp. Undersökning för förutsättningar för att inrätta en masugn gjordes 1739 vilket ledde fram till privilegier. Dokumentation av undersökningen omfattar över 40 sidor och finns i 8:e Bergmästardistriktets arkiv .

I en förteckning över Östergötlands masugnar och hyttor från 1774 nämns Ormestorp i Skällviks socken med privilegier från 1739-10-23 och taxering 1760-09-30. I en liknade förteckning från 1786 står att masugnen ägs av en ståndsperson och att det är en skattekrono masugn. ”Årlig blåsningstid per medium” är 20 dygn och medeltillverkning under 10 år 100 Skttt(? Skepspund?)

Hyttemärke för Ormestorp

Under åren 1780-1795 verkar det som om hyttan endast var i gång under 7 år och att man under de år som hyttan kördes så var den igång under ca 65 dagar per år. 1780 ägde baron Adelswärd i Åtvidaberg masugnen och med stor sannolikehet var det han som var ståndspersonen 1786.

 

 

Gruvorna

I en beskrivning från 1756 nämns Ormestorpsgruvorna. Den ena gruvan benämndes ”Galtgruvan” och var då 11 m djup. Den andra, Östra gruvan var bruten till 25 meters djup och var ca 50 m lång.

1770 hade man kommit ned till 25 meters nivå och på den nivån bröt man malm till 1821. 1822 togs brytningen över av Finspångs Bruk och Åtvidabergs bruk, som ägde gruvorna, och brytningen fortsatte till 1842. ”Galtgruvan” var nu 61 m djup. Under åren 1836-1842 var medelproduktionen i gruvan ca 2500 skeppspund / år. Malmen från Ormestorp lär ha fraktats till Borkhult (väster om Åtvidaberg) med häst och vagn, en del bearbetades också vid Kvarntorpet som ligger i närheten.

1916 och 1917 undersöktes gruvorna igen varvid schakten länsades. Resultatet var dock negativt och brytningen kunde inte återupptas

 

Referenser:
Försök till en ny beskrivning över Östergötland, Per David Widegren 1828, (facsimil upplaga från 1993)
Bergskollegi underdåniga berättelser 1833-1843
Nartorp – ett gruvsamhälle som försvann, uppsats av Ulf Jönsson 2003
Avhandling, författad av Byggmästare Anton Andersson, Björkliden, Nartorp,
RAÄ-nummer Skällvik 198:1
Arkiv Digital – 8:e Bergmästardistriktets arkiv