Mörtfors Kopparverk

Enligt privilegier från Bergskollegiet 1740-12-09 så anlade Johan Olofsson Mörtfors kopparverk

I 8:de Bergmästardistriktets arkiv finns en flera sidor lång redogörelse för Solsta gruvor och kopparverket i Mörtfors. Akten är undertecknad av Johan Olofsson och skriven i december 1754

Ekonomiskt så verkar inte kopparverket ha gått så bra, Johan Olofsson sålde halva och så småningom även resterande andel av kopparverket till Åke Hammarskiöld på Misterhults gård. 1767 köpte industrimannen Petter Christoffer Cederbaum både Mörtfors kopparverk och Solstad gruva.

 

Mörtfors kopparverk och skattefrihet

1769 beviljades 9 frihetsår (skattefrihet i nio år) för kopparverket i Mörtfors. Då skattefriheten löpt ut 1777 söker Peter Christopher Cederbaum ånyo om skattefrihet, den här gången för kopparverken i Mörtfors och Gladhammar. Anledningen är att de båda verken samordnar sin verksamhet och fördelar resurser såsom malm, körslor, kol mm för att uppnå största lönsamhet. Trots samordning och stora investeringar har man inte fått verksamheten att bli lönsam. 1778-08-25 beslutar Bergskollegium att ge skattefrihet till båda kopparverken med ytterligare 9 år till 1795.

När Emerentia Bäckerström ärvde verksamheten efter Cederbaum 1795 ansöktes på nytt om skattefrihet för kopparverken i Mörtfors och Gladhammar. Bergmästaren Johan Engelbrekt Hallencreutz kommer till bruken i februari 1796 för att inspektera och bedöma om förutsättningarna för skattefrihet. Av bruksböckerna framgår att kostnaderna är större än intäkterna dessutom framgår hur stor tillverkningen varit under de senaste åren:

År Mörtfors
(Skeppspund)
Gladhammar
(Skeppspund)
1786 76
1787 92 60
1788 66 3
1789 13 6
1790 15
1791 6
1792 44 16
1793 8 4
1794 4
Totalt 257 167

Garkoppartillverkningen 1786-1794 (Avrundat till jämna Skeppspund)

 

Tillverkningen av garkoppar var alltså 257 skeppspund under 9 år vilket motsvarar ca 38,5 ton eller omkring 4 ton per år. Motsvarande för Gladhammar är 25 ton eller knappt 3 ton per år.

Bergskollegium beslutade ytterligare en gång att ge de båda kopparverken ytterligare 9 års skattefrihet. Skattefriheten råder nu till 1804.

1804 sökte änkefru Bäckerström ånyo om skattefrihet, denna gång för 20 år för att kunna få möjlighet till att få tillbaka de investeringar som skett. Den här gången beviljades dock inte skattefrihet av Bergskollegium.

Detalj ur storskifteskarta från 1794

Mörtfors kopparverk och driften

Mörtfors ligger väster om E22:an och malmen fraktades på pråmar över sjön Maren upp till Mörtfors. Rester av kopparverket finns idag kvar i form av husgrunder, slaggvarp mm.

Kopparverket i Mörtfors hade god tillgång på malm men värre var det med tillgång på kol som behövdes vid smältningen. Som exempel kan nämnas en tvist med Falsterbro Bruk 1748 som slutade med att Falsterbro Bruk hade (fick bekräftad) ensamrätt på all kolhandel i Gladhammars, Västrums, Hallingebergs och Blackstad socken. Vid Gladhammars kopparverk rådde den omvända situationen.

Malm med låg kopparhalt kräver mer kol och därför gick den rikhaltigare malmen från Solstad gruva till Mörtförs och den mindre rikhaltiga från Solstad gruva till Gladhammar. Det här kan vara en av förklaringarna till att de båda bruken samordnade sin verksamhet.

När Peter Christopher Cererbaum 1767 tog över driften av Solsta koppargruva och Mörtförs kopparverk lär en upprustning av både gruva och kopparverk skett. Vid kopparverket gjordes en vattenupprensning ovanför bruket, ny hytta med två ugnar, kolbro mm

1806 var kopparverket, som då bestod av två ugnar under tak, nedgånget och förfallet.

Värt att notera är att det utöver Mörtfors och Gladhammars kopparverk även funnits kopparverk vid Virum, Solstads gruva samt i Saltviken (1868-1877) söder om Solstads gruva.

 

Referenser:
Solstad Koppar gruva, Werner Hermansson, Tjustbygden 1966
Bergsbruket vid Gladhammar – en fyrahundraårig historia, Erik Elfström
Arkiv Digital – 8:de Bergsmästaredistriktets arkiv
RAÄ-nummer Misterhult 1671
Lantmäteriets historiska kartor
http://www.mortfors.se/mortfors-forr-nu/mortfors-historia