Riksarkivet – karta från 1741
Grop har varit ett litet industriellt centrum med hamn, tegelbruk, sågverk mm. Grop och Gölpan var två utlopp för vattnet som kom sjön Toven och vattensystemen inåt landet. Detta förändrades när man omkring 1910 byggde Skaftets kraftverkstation och därmed skapades ett tredje utlopp till Östersjön.
Hamnen
I Anna Cederflychts boupteckning från 1752 står att en stor mängd malm från Utö och Stenbo finns upplagd vid lastageplatsen. 1752 fanns ca 260 ton malm från Nömåsagruvan i Ukna, ca 225 ton malm från Utö vid lastageplatsen. Dessutom låg Stora och Lilla Krejaren i viken med ca 85 resp 65 ton malm i viken. Malmen var avsedd för Tovehults bruk. Nörmåsamalmen fraktades troligen från Djursnäs eller Helgenäs då det även där fanns ca 100 ton malm.
Grop var inskeppningshamn för malm från Utö (stockholm skärgård) Ed (Helgenäs), Sjösa (Södermanland), Helgö (Nyköping), Ålbrotta och Karsvik. 1791 gjordes sammanlagt 46 resor från dessa gruvor och totalt fraktades ca 1325 ton malm till Grop. Malmen förädlades till tackjärn och stångjärn vid masugnen i Toverhult. Från Grop skeppades sedan tackjärn till Västervik och stångjärn till Verkebäck. 1791 fraktades ca 350 ton stångjärn till Verkebäck (15 resor) och ca 315 ton tackjärn till Västervik (12 resor)
Tegelbruket
Tegelbruket tillhörde Helgerum och tegel lär ha brännts här redan under 1500-talet. 1759 anlade Peter Christoffer Cederbaum ett tegelbruk vid Grop. Leran togs från Göljerum. Tegelbränningen pågick till 1908 och två år senare så revs byggnaderna. Vid senare delen av 1800-talet tillverkades ca 300 000 tegel/år i Grop
Detalj i karta från 1788
Kopparverket
Av kartan från 1741 framgår att det funnits ett kopparverk vid Grop och att varphögar från den tiden ligger kvar. Brukspatronen Jonas Sohlberg hemställde 1742 till Bergskollegium att få muta in varphögarna vid Grop. Anna Cederflycht bestred med motiveringen att det var för trångt och att brukete eget arbete skulle bli ledande. Bergskollegiet var av samma uppfattning
Kvarnen
1847 anlades en kvarn vid Grop som brann ned på 1930-talet.
Referenser:
Helgerum i Tjust, Manne Hofrén, 1949
Ankarsrums Bruk 350 år, Ankarsrums Hembygdsförening, 2003
Stämplade tegel i Kalmar län, Katja Meissner, 2010
Masugnen i Gutan och Tovehults Bruk, Claes-Göran Petersen, Tjustbygden 1997
RAÄ-nummer Västrum 216:1
RAÄ-nummer Västrum 215:1